Nina Buchaus

Nina Buchaus

Nina Buchaus. Nina är fil. kand. i retorik. Certifierad i NLP Master Practioner, Effective Charismatic Leadership och Group Dynamics för Michael Grinder, USA. Utbildning inom pedagogisk drama och röstutveckling SMI Stockholm. Hon har ett coachande förhållningssätt som utbildare. Ninas utbildningserfarenhet har hon skaffat på SAS Flight Academy där hon jobbade som instruktör och senare tid som utbildningskonsult.

05
september

Klarnas nya teknikchef, Philippe Vimard, blev inte långvarig på jobbet. I ett mejl till de anställda som undertecknats av vd:n Sebastian Siemiatkowski informerades personalen om att han slutat.

Artikeln har blivit väldigt läst och vi bad därför retorikern Nina Buchaus berätta om de vanligaste mejlfällorna vi gör, med utgångspunkt från Klarna-ledarens mejl.

(Nu vet vi ju inte om Philippe Vimard har fått sparken eller lämnat självmant – men tipsen gäller vid båda fallen).

“Oavsett situation lönar det sig att inleda med att sedvanligt tacka personen, så mejlet börjar i god ton. Men sen vänder det snabbt och tonen blir en helt annan. Jag får känslan av att flera författare har varit inblandade utan att synkronisera med varandra”, säger Nina Buchaus.

Uttryck dig inte i dubbla budskap

"Det är generöst att börja med att tacka honom, men fortsättningen på mejlet ger dubbla budskap. Är det kritik mot honom? Det framgår inte riktigt. Om det är det så är det inte schysst eftersom han inte kan försvara sig. Det kan tolkas som att han inte gjort allt det där som står i mejlet – inte anpassat sig, presterat 100 procent eller varit lika besatt av produkten som Sebastian".

Vem är avsändaren?

“Mejlet har undertecknats av Sebastian Siemiatkowski men det står inte “jag” någonstans och därför känns det inte trovärdigt utan mer som ett ihopklipp. Många ledare är väldigt personliga på Twitter och i poddar men när det kommer till att skicka ut mejl till personalen så blir man plötsligt superformell och anonym. Det räcker inte med att bara underteckna med sitt namn”.

Vem är mottagaren?

“Jag är nyfiken på vilka i Klarna som fått mejlet, det framgår ju inte om det är alla på företaget. Överlag när man kommunicerar internt så är det viktigt att tänka på vem man skriver till. Att bara nämna, eller rikta sig till exempelvis ledningsgruppen, är ett stort nej om man vill nå fram till alla anställda i företaget. Det ger en känsla av utanförskap”.

Piska lagom – peppa mer

“Att någon lämnar företaget är en tråkig nyhet i sig, och sedan innehåller mejlet flera värdeord som “prestera optimalt”, “inte gott nog”, “besatthet”, “diciplin” och “måste vi alla”. Man känner att piskan är framme och pepp saknas. Det är viktigt att mejlet avslutas med något positivt så att man lämnar kvar en bra känsla. Att lyfta sig och förbättra sig samt förändra bankvärlden om fem år är ju lite åt det hållet, men det krävs mer. Man kan till exempel lyfta fram något som har varit bra under den senaste tiden, något som man lyckats med. Om mejlet avslutas så som det är översatt på er sajt så kan personalen i värsta fall läsa det som ett hot – presterar inte jag 100 procent och så vidare, så får jag också gå".

Förhindra ryktesspridning

"Sådana här mejl som handlar om uppsägningar blir ofta snackisar i fikarummet. För att stilla frågehungern hos folk kan man tillägga “i nuläget kan vi inte ge mer information utan vi återkommer nästa vecka”. Man kan också meddela att personalen kan vända sig till sin avdelningschef om de undrar över något. Då gäller förstås att man har förberett dessa personer med vad de får gå ut med och inte".

Inled bra och skrik inte

"När det gäller ämnesraden är vi urusla på att vara kreativa. Den bör vara kort, tydlig och innehålla det viktigaste som mottagaren behöver veta. Hen ska vilja öppna mejlet, det ska inte kännas som ett knivhugg. Det ska vara kort och ha en schysst ton. Har man tillsatt en ersättare så kan ju ett exempel vara: “Nu siktar vi mot 2022 med ny teknikchef”.

Andra saker som generellt är bra att tänka på är att inte använda versaler, flera utropstecken eller frågetecken på rad. Det kan uppfattas som att du “skriker”.

 

Artikeln är skriven av Sara Lindmark, läs hela artikeln på Breakit

 

18
juli

Ingemar Stenmark fick ständigt frågor om varför han hade lyckats så bra i sin skidkarriär och en journalist ställde en lysande fråga om Ingemar själv trodde att han hade tur:"Jo men visst, men det tycks mig som att ju mer jag tränar, desto mer tur har en."

Du blir vad du kommunicerar. Du blir vad du tränar. Du blir ständigt betraktad och bedömd efter vad du säger och hur du säger det. Ditt uttryck är inte något statiskt, fast och bestående. Ditt uttryck är i ständig rörelse och i ständig utveckling om du är öppen för det. Här kommer flera tips på hur du kan utveckla din kommunikativa förmåga:

  • Sätt små mål med din träning. T ex: "Nästa gång jag pratar med X ska jag ha lika mycket talartid som X. Eller vice versa: "Nästa gång jag pratar med X ska jag vara lyssnande."
  • Skapa dina egna träningstillfällen, du hittar dem överallt där du hittar människor. Ta alla tillfällen. Gör det enkelt. Gör det nu!
  • Träna framför spegeln. Träna på hur du står? Vilket uttryck du har i ansiktet? Vad gör du med händerna när du pratar?
  • Träna och spela in dig själv på mobilen. Spela in korta meningar och se både uttrycket och lyssna på rösten. Vad kan du göra mer av - mindre av?
  • Hitta förebilder! Har du någon på jobbet som är en grym talare? I familjen? Kändis? Studera och kopiera!
  • Hitta inspiration i böcker, Youtube, TedTalks, Kunskapskanalen 
  • Sist men inte minst: gå en utbildning i höst!

Lycka till!

 

Skrivet av Nina Buchaus, retorikkonsult Crevi Retorik

Fler tips i min bok "Konsten att bli karismatisk - Med retorik". Nu som E-bok

27
juni

1961 lyckades J. F. Kennedy inspirera en nation med sitt 15 min. installationstal. Trumps var 17 min. Obamas 21 min. Inte undra på att Kennedys bästa talttips var: håll dig kort! Talkanalen TEDtalks har som tumregel att föreläsaren får prata om sitt ämne max 18 min. Dessa exempel är en bra grundregel för oss gällandes taltid. Vi säger ofta "Tid är pengar" eller någon är en "tidstjuv". Prat, samtal, presentationer, tal etc kan bli riktiga tidsfällor. Bli ett proffs på att förhålla dig till tiden under prat och presentationer med åtta tider: 

1) 1 minut: inledningen ska vara kort och innehållsrik. Den ska väcka intresse och tala om vad som ska sägas och varför, och vem som säger det.

2) 1 minut: lyssnarna ska förstå vad du ska prata om inom en minut.

3) 1 minut: avslutningen ska vara kort, väcka känsla och gärna kopplas till din inledning

4) 2 minuter: sammanfattningen. Säg det som är viktigast.

5) 3 minuter: om du får teknikstrul informera lyssnare: "ge mig tre min. för att ordna tekniken".

6) 7 minuter: glöm inte att i genomsnitt klarar vi av att lyssna på någon med fullt fokus i 7 min!

7) 10 minuter: håller du en längre presentation ska du var tionde minut bryta in med något exempel, anekdot, berättelse.

8) 10 minuter: om du håller en presentation eller föreläsning gå in i ditt "fokus-tillstånd" 10 minuter innan start.

Lycka till!

Skrivet av Nina Buchaus retorikkonsult, Crevi Retorik 

 

 

 

 

 

30
maj

Lyssnandets konst är lika viktig som talandets konst. Om det endast är din egen röst som hörs uppfattas du som en krokodil: stor mun och små öron. Det vill säga: du har en skylt runt halsen med texten: "upptagen av mig själv!"  

Som krokodil missar du mycket: du får inte veta vad din/dina lyssnare: är intresserade av, vad de behöver, vad de vet om dig och ditt budskap. Som krokodil får du inte lära dig ny kunskap och du får inte heller självinsikt eftersom du speglar dig i dig själv.


Det finns många sätt att lyssna på. Vilken lyssnarstil du väljer beror på syfte, situation och vem du har framför dig. Innan du får tips om det rätta sättet kommer en varning:

Krokodilens två lyssnarsätt:

1. Slölyssnandet: du orkar inte ta del av det som sägs. Du skärmar av. Du dagdrömmer. Fokuserar på något annat. Men har ett halvt öra till det som pågår. 

2. Störande lyssnande: Du vill synas och höras - helst hela tiden. Du flikar in med kommentarer, avbryter, tar över samtalet, tittar på klockan, du fyller i vad den andra tänker säga så fort det blir en konstpaus. 


Välj det rätta lyssnandet - det aktiva lyssnandet i möten, utvecklingsamtalet, frukostmötet, minglet, säljmötet, svåra samtalet, frågestunden i presentationen, pratet i hissen, samtalet på tåget och på middagen. 

Aktivt lyssnande: Du vill förstå vad hen säger. Du förstår att du spar tid och pengar genom att aktivt vara med i samtalet. Du målar upp en karta i ditt huvud av det som sägs. Du bekräftar genom ögonkontakt och andra bekräftelsesignaler. Du antecknar det viktigaste detaljerna. Du ställer utvecklande och sammanfattande frågor och stämmer av. 

Lycka till!

Skrivet av Nina Buchaus, retorikkonsult och föreläsare, Crevi Retorik AB

 

 

Blogg nytt

Kommentarer

Om

Företaget startades 2007 av Nina Buchaus. Crevi Retoriks ambition är att rusta individer och företag i Retorik. Konkreta, specifika verktyg som utvecklar er muntliga kommunikation – från det lilla mötet till det stora mötet.

Social Media

Följ mig gärna på nedan sociala medier.

Facebook Twitter Youtube