Nina Buchaus

Nina Buchaus

Nina Buchaus. Nina är fil. kand. i retorik. Certifierad i NLP Master Practioner, Effective Charismatic Leadership och Group Dynamics för Michael Grinder, USA. Utbildning inom pedagogisk drama och röstutveckling SMI Stockholm. Hon har ett coachande förhållningssätt som utbildare. Ninas utbildningserfarenhet har hon skaffat på SAS Flight Academy där hon jobbade som instruktör och senare tid som utbildningskonsult.

28
november

Under en middag berättade min bordskavaljer en detaljerad föreläsning om vad retorik är. Tipsen och erfarenheterna avlöste varandra. Jag tänkte: "Det här kan inte vara möjligt." "Han vet ju så väl att jag jobbar med RETORIK. "Hur tänker han nu?" Jag lät honom prata på, tänkte att det blir pinsamt om jag ska påminna honom (igen) om vad jag jobbar med. Jag blev drabbad av "mansplaining".

Vad betyder mansplaining / splaining?

Ett begrepp som är högaktuell i samband med Unionens "mansplainings-akuten". Begreppet kommer från "man explaining" och förkortat till "mansplaining". Betyder: män som förklarar saker för mig. Beteendet nämns som en härskarteknik och som alla härskartekniker behöver inte sändaren vara medveten om att hen utövar en sådan teknik. Vi behöver synliggöra kommunikativa beteenden och sätta etiketter på dem för att diskutera dem och bryta mönster. Självklart så finns det kvinnor som har detta beteende - därav det könsneutrala begreppet "splaining".

Varför utövar man mansplaining?
Det finns olika motiv. Att sändaren har gott självförtroende och vill förmedla sin expertis/erfarenhet/intresse inom ett område, sändaren har ett stort EGO och tycker om att höra sig själv. Därav kommer nästa motiv: sändaren är ointresserad av andra människors erfarenheter och finner ingen nytta i att vara lyhörd. 

Vad gör jag om jag blir drabbad av mansplaining?

Du har tre val! Exemplena nedan grundas på min erfarenhet under middagen.

Val 1. Attackera. Bryt mönster! Vid första bästa tillfälle ifrågasätt och gör situationen objektiv och tydlig. Mitt under middagens föreläsning kunde jag ha sagt: "Jag upplever det som att du är retorikexperten här. Stämmer det?" Eller: "Nu har du föreläst om retorik till en retorikkonsult. Det kallas mansplaining. Hur kommer det sig att du behöver framhäva dig så mycket i ämnet?" Diskutera sedan fram ett bättre beteende. Det vill säga 50/50 regeln. Att ge och ta i en diskussion. Vara lyhörd för andras expertiser och erfarenheter.

Val 2. Acceptera. Gilla läget och acceptera situationen. Om du inte vill ta konsekvenserna efter en attack, eller om du inser att du aldrig mer kommer träffa sändaren - gå in i psykolog-karaktären. Det kan vara lättare att hantera situationen om du ser sändaren din patient. Det är ditt jobb just nu att lyssna på sändaren.

Val 3. Avgå. Avbryt mansplainingen med att rikta ditt fokus till annat håll. Här går det bra att vända ryggen till och vara ohövlig. I mitt exempel hade jag kunnat vända mig till personen som satt på andra sidan om mig, mitt emot mig och smidigt gått in i denna konversation. Ett toalettbesök, ta upp mobilen, leta efter något är också ett alternativ för att sedan byta fokus till annat håll. Hade jag varit i slutet på middagen - kunde jag ha avgått.

Vad kan konsekvenserna bli om jag bryter mönstret i mansplaining?

Sändaren av mansplaining kan bli generad, irriterad eller kränkt. Det finns alltid ett konsekvens-beteende om jag bryter ett dåligt mönster. T ex under min middag valde jag att nicka medströms. Jag hade inget intresse av att synliggöra detta för sändaren. Jag skulle ändå inte träffa honom efteråt. Du har alltid ett val när du blir drabbad av härskartekniker, splaining eller annan maktutövning. Nu är det upp till dig att välja hur du vill hantera situationen. Lycka till!

Författare: Nina Buchaus, retorikkonsult Crevi Retorik AB

27
oktober

Att sitta och lyssna på sin stol kan vara många gånger vara tröttsamt och tråkigt. Talaren har stort ansvar för att anpassa sin information till lyssnarnas status. Jag brukar köra bikupor när jag vill få fart på lyssnarna, ett knep att ta till när energin är låg i rummet.

 

Bikupans fördelar: Sätter fart på lyssnarna. Skapar aktivitet och rörelse i rummet. Sätter ansvaret på lyssnarna att vara delaktiga. Skapar bra diskussionsunderlag, frågor och funderingar. Sist men inte minst: du som mötesledare och talare kan vila några minuter och studera bikuporna.

Hur gör du? Ge instruktioner i fyra steg:

  1. Diskutera två och två/ tre och tre, diskutera följande (...) fråga/ämne.
  2. Hjälp till, styr upp vilka som ska jobba ihop. 
  3. Ge en exakt tid: "Vi diskuterar detta ämne i tre minuter".
  4. Ta del av bikupornas diskussioner. Välj mellan tre olika sätt:
    1. Muntligt i stor grupp. 2. Varje bikupa får presentera inför gruppen. 
    3. Låt varje bikupa presentera sin diskussion med nyckelord på post-it-lappar som hängs upp på tavla, blädderblock. 

 

Författare: Nina Buchaus, retorikkonsult

 

05
oktober

Jag satt på en föreläsning och lyssnade på en man från en myndighet som informerade om ungdomars alkhol- och drogvanor. Intressant och viktigt ända tills han sa: "Ni vet alla hur det var, den första fyllan och cigaretten." Det var då jag satte armarna i kors och tappade förtroende för föreläsaren. Att dra alla över en kam är vanligt, vi gör det för att underlätta, förenkla och överdriva. Nödvändigt i vissa situationer men i förödande i andra situationer. Grundregeln gällandes genereliseringar är att du frågar dig: gäller detta alla? Om inte säg hellre tipsen nedan: 

1. Generalisera med pronomen: vi, alla, oss, tillsammans. Säg hellre: vissa av oss, några av oss etc.

2. Generalisera med känslor: vi alla känner, tycker, brinner. etc. Säg hellre: några av oss kanske känner, tycker, brinner.

3. Generalisera med fikonspråk: alla vet vad "fackuttryck" betyder. Säg hellre: "fackuttrycket" och definiera.

4. Generalisera med kunskap: alla har vi kunskap om "den nya arbetsmiljölagen" som berör oss. Säg hellre en del av oss, några av oss, förklara och informera sedan vad den innehåller.  

Var noga med vilka du kammar över - målgruppsanpassa! Lycka till!

Nina Buchaus, retorikkonsult och föreläsare

 

06
september

Backspegeln är inte endast livsviktig i bilkörning - utan också i kommunikation!

När du blir missförstådd och dina lyssnare ser ut som frågetecken kan du ha glömt att säga vad du har sett i backspegeln. Enligt retoriken kallas backspegeln för "narratio" eller som vi säger i dag "bakgrund". Placera din bakgrund efter din inledning. Den ska vara en mjuk övergång till ditt huvudbudskap. Tre frågor om bakgrunden:

  1. Varför en bakgrund? Bädda för budskapet och förbered lyssnarna för ditt budskap. Resultat: du blir begriplig, du engagerar mer och du har lättare att få igenom dina budskap. 
  2. Vad ska bakgrunden innehålla? Ställ dig frågan: Vad är det som gör att jag förmedlar just det det här? Vad har hänt? Presentera relevant fakta, problem och hinder. Förstärk gärna med en berättelse eller exempel för att sätta lyssnarna i samma bild som du har sett i backspegeln. 
  3. När ska du presentera en bakgrund? När du vill övertyga!

    Lycka till! 

    Författare: Nina Buchaus, retorikkonsult och föreläsare, Crevi Retorik AB

Blogg nytt

Kommentarer

Om

Företaget startades 2007 av Nina Buchaus. Crevi Retoriks ambition är att rusta individer och företag i Retorik. Konkreta, specifika verktyg som utvecklar er muntliga kommunikation – från det lilla mötet till det stora mötet.

Social Media

Följ mig gärna på nedan sociala medier.

Facebook Twitter Youtube