Nina Buchaus

Nina Buchaus

Nina Buchaus. Nina är fil. kand. i retorik. Certifierad i NLP Master Practioner, Effective Charismatic Leadership och Group Dynamics för Michael Grinder, USA. Utbildning inom pedagogisk drama och röstutveckling SMI Stockholm. Hon har ett coachande förhållningssätt som utbildare. Ninas utbildningserfarenhet har hon skaffat på SAS Flight Academy där hon jobbade som instruktör och senare tid som utbildningskonsult.

17
maj

Under mina år som retorikkonsult har jag lagt märke till att vi ofta utesluter "människor" i budskap. När vi framför företagsbudskap dominerar begrepp som: staplar, statistik, resultat, mål, riktning, åtgärder, intressenter, målgrupper etc. Dessa ord är svåra att greppa. Visst, de förenklar och de är bra att använda, men glöm inte bort att konkretisera dessa med hjälp av riktiga människor!

Vi relaterar ständigt till våra egna erfarenheter, kunskaper och perspektiv för att förstå och då är det människor som har varit inblandade. Våga var specifik och personlig. Viktigt! Var schysst och tänk igenom vad du säger om "människorna" så du inte generaliserar eller förminskar någon. 

Här är sju begrepp som du kan förmänskliga mer:

1. Staplar och statistik: berätta om vilka människor som har varit med och påverkat dessa eller som blir påverkade.

2. Mål, riktning och resultat: berätta om personerna som ska med till målet och vad ger det dom att följa med i riktningen - vad ger det för resultat till hen?

3. Målgruppen: berätta vilka det är i målgruppen. Finns det olika, vilka är dom? Speciella? Var mer specifik i vilka individer som finns där.

4. Kunden: berätta om vem kunden är. Namn, ålder, någon händelse och erfarenhet som kan konkretisera? Vilka behov har hen? 

5. Brukaren/patienten: berätta om brukaren, nämna något namn? Speciell händelse, diagnos, åtgärder, erfarenheter, speciella behov och intressen etc?

6. Kollega, samarbetspartner: berätta om hen/dom, namn, relation, upplevelser, arbetsuppgifter, något särskilt?

7. Dig själv: glöm inte att berätta om dig själv! Våga berätta om vem du är, vad du känner, är engagerad i etc! 

 

Lycka till!

 

Skrivet av Nina Buchaus, retorikkonsult 

 

14
februari

Låter du inte personer i din närhet att prata till punkt eller sitter du med ögonen i mobiltelefonen? Då kan andra uppleva att du använder dig av en härskarteknik. Det här är signalerna du bör vara uppmärksam på. 

En härskarteknik är en slags manipulation som används i sociala sammanhang, och lämnar utsatta med en känsla av skuld och skam. Du kan både utsättas för tekniken men även utöva den själv, utan att du vet om det. 

– Vi utövar alla härskartekniker. Det är ett sätt att ordna en struktur i vardagen, säger Nina Buchaus, retorikexpert. Det kan handla om ditt kroppsspråk, att du fokuserar blicken på annat än personen du talar med eller att dina gester signalerar att du är missnöjd med något en person gör.

– I en mötessituation där en person aldrig sluta prata kan det exempelvis handla om att du vänder ryggen till personen för att visa att den måste ge dig.

Läs hela Nina Buchaus artikel på Expressen.se

20
december

Att avsluta snyggt är en konst. Det räcker inte med att säga "Ja, det var allt jag hade att säga" eller Sååå, nu var det slut". Visa respekt för ditt budskap, för dina lyssnare och inte minst för dig som talare. Fem vanliga misstag när vi ska avsluta och sätta punkt:

  1. Vi kommer aldrig till punkt utan vi pratar på
  2. Vi pratar för fort för att ha det sagt
  3. Vi planerar inte för att avsluta utan gör det spontant utan eftertanke
  4. Vi pratar för tyst i slutet av buskapet/meningen så lyssnaren inte hör vad vi säger
  5. Vi förminskar budskapet genom att signalera osäkerhet och otrygghet med kroppen

Fem tips till snygga och säkra slut:

  1. Tiden: När det är dags att sätta punkt - gör det! Korta ner det du hade tänkt och säga. Ha respekt för andras klockor och agendor - och din egna!
  2. Snygga ord: Visa artighet och välvilja. Använd slutord som: "Tack!", "Jag önskar er en fin kväll", "Bra jobbat alla!", "Allt gott!", "Lycka till!"
  3. Planerade ord: Om du har tid att förbereda en avslutning gör det med finess. Tänk ut ett slutbudskap som knyter ihop allt det du har sagt. Här kan du passa på att väcka känsla och sätta fart på lyssnarna genom att uppmana till handling!
  4. Rätt ton: Avslutningstonen har en psykologisk effekt för dig som talare, för ditt budskap och för dina åhörare. Gå ner i ton när du vill skapa känsla av ”tyngd” – sista meningen eller sista ordet. Använd ”röstregistrets källare” för att få rätt ton – en mörk ton.
  5. Punkt med kroppen: Visa med din kropp, mimik och ögonkontakt att det är slut. Sitt eller stå stilla och visa ett lugn. Använd gärna en avlslutningsgest; en sammlande gest.

Lycka till! Önskar er en fin avslutning på 2017 och ett underbart 2018!

Önskar Nina Buchaus, Crevi Retorik

29
september

Det finns gott om babblare. Nu snackar vi alltså inte Doddo och Diddi – utan diverse pratkvarnar som tar stort utrymme, på jobbet eller privat. Att pratmakare uppfattas som tröttsamma eller rent av irriterande är inga konstigheter, enligt retorikexperten Nina Buchaus. Likaväl som man kan irritera sig på den som bara sitter tyst.

  • – Det beror på att det blir en obalans. För att ett samtal ska vara balanserat ska alla prata lika mycket. Två personer ska prata 50 procent var, fem personer 20 procent var och så vidare. Det gäller i de flesta sociala sammanhang, säger hon.

Ett av förra årets mest omtalade nyord var mansplaining som har sitt ursprung i författaren Rebecca Solnits essä Män förklarar saker för mig. Även om ordet är nytt är fenomenet gammalt och kan också gälla kvinnor, därför används allt oftare det könsneutrala splaining.

– En splainer förklarar saker för andra, för detaljerat och för länge. Det kan dessutom röra sig om sådant som lyssnaren vet bättre, säger Nina Buchaus.

En splainer förklarar saker för andra, för detaljerat och för länge.

Splaining är en härskarteknik och kan vara både medveten och omedveten. Ta ett planeringsmöte på jobbet: Lisa har kanske ingen aning om att hon förklarar det ni redan vet eller någon kan bättre, hon är bara väldigt engagerad.

Stötta då varandra i gruppen. Bekräfta Lisas idé och gå sedan vidare, hjälp henne genom att ta över: ”Ja, vi vet vad du talar om, vi har också erfarenhet av den processen. Eller hjälp någon annan in i samtalet: ”Håller du med Karin? Du är ju experten hos oss”, säger Nina Buchaus.

En underkategori till splainern är idétjuven. Under flera minuter har du grundat för en idé när idétjuven rycker in och lägger fram i stort sett samma förslag.

– Var då snabb och ta tillbaka ägandeskapet! Säg att det är ”jätteroligt att du gillar min idé” och fortsätt sedan prata om den, säger Nina Buchaus.

Nyckeln i alla situationer är ansvar. Du har alltid ett val och sedan tar du ansvar för det, för att kliva fram eller vara tyst. Om valet är medvetet känns det oftast bättre inombords, risken minskar att du ska känna dig överkörd eller bitter.

Det finns flera strategier att välja mellan då du utsätts för pratmakare, en är att agera: kliva fram, bryta mönstret och ta över. Får du en föreläsning om svenska förskolan av bordsgrannen på middagsbjudningen kan du säga: ”Det här är min arbetsvardag, jag vet redan det här” och sedan tar du över stafettpinnen och berättar ur ditt perspektiv. Alternativt på jobbmötet: ”Nu har du förbrukat din taltid om vi alla ska hinna prata lika mycket.”

– Var beredd på att det kostar, att personen kanske blir sårad eller arg. Men stå över det, ta det inte personligt, säger Nina Buchaus.

När du agerar ska du inte inleda med att förklara eller försvara eller ta till andra förminskande signaler. Låt bli att hålla för munnen, mumla, tala med gäll röst eller undvika ögonkontakt. Använd inte ord som faktiskt, kanske och precis. Tydlighet är A och O. Tänk inte att personen som har hållit låda i evigheter borde se flackande blickar, otåliga rörelser, att ingen bekräftar. Alla uppfattar inte sådana signaler och behöver hjälp på traven.

Att avbryta är ett annat sätt att agera. Försök göra det snyggt:

– Se glad ut! Höj energinivån! Snappa upp övergångar: ”När du säger landet kommer jag att tänka på min semester …” Avbryt mitt i och vänta inte på en lucka, för det kommer aldrig bli någon, säger Nina Buchaus.

Om det känns olustigt kan du luta dig mot tanken att du tar ett demokratiskt ansvar, det är demokratiskt att fler får prata.

En annan strategi är att acceptera, gilla läget. Ibland känns det inte värt att agera, till exempel om det är infekterat mellan personer.

– Då är det bättre att luta sig tillbaka och lyssna, låtsas att man är psykolog och prataren patient. Det känns bättre för en själv om valet är medvetet, säger retorikexperten.

Du kan också välja att avgå. På en middag eller mingelfest, till exempel, när du inte behöver stå ut, när du har känslan av att vara kidnappad.

– Rikta fokus åt annat håll, vänd ryggen till och börja prata med någon annan – eller hitta på en ursäkt och gå. Det handlar om att våga, strunta i rädslan för att uppfattas som ohövlig, säger Nina Buchaus.

Man kan tänka att var och en har eget ansvar för att ta plats men det är också viktigt att man hjälps åt i gruppen. Nina Buchaus ger ett personligt exempel; hon brukar promenera tillsammans med några goda vänner varav två, inklusive hon själv, är pratglada medan två är mer av den lyssnande och inkännande karaktären:

– Risken finns att vi som är extroverta i vår kommunikation tar över men vi har styrt upp det så att alla får lika mycket taltid: Nu är det din tur och så vidare. Det fungerar jättebra!

När samtalet är balanserat behöver ingen känna att den inte har fått eller gett plats, har hunnit med att prata eller lyssna på någon. För precis som vi inte vill utsättas för pratkvarnar vill nog de flesta av oss inte vara en själva.

TÄNK PÅ ETT A NÄR DU HANTERAR SNACKSALIGA

  • Ansvar: Tänk att du alltid har ett val, välj strategi och ta sedan ansvar för valet inför dig själv.
  • Analys: Gör en mental konsekvensanalys, försök förutspå effekten av ditt handlande och vilken strategi du ska använda. Analysera även efteråt – hur gick det?
  • Agera: Kliv fram, bryt mönstret, ta över. Att avbryta är ett sätt att agera.
  • Acceptera: Gilla läget, gå in i lyssnanderollen, låt personen prata av sig. När det inte känns värt att agera eller kanske är infekterat mellan personer.
  • Avgå: När du känner dig kidnappad på exempelvis en fest: rikta fokus åt annat håll, prata med någon annan – eller ursäkta dig och gå.

    Källa: Nina Buchaus, retorikexpert. Sugen på fler retoriktips? Kolla in Nina Buchaus blogg: creviretorik.se/retorik-bloggen

AV MARIE BENGTS

 

Blogg nytt

Kommentarer

Om

Företaget startades 2007 av Nina Buchaus. Crevi Retoriks ambition är att rusta individer och företag i Retorik. Konkreta, specifika verktyg som utvecklar er muntliga kommunikation – från det lilla mötet till det stora mötet.

Social Media

Följ mig gärna på nedan sociala medier.

Facebook Twitter Youtube