Nina Buchaus

Nina Buchaus

Nina Buchaus. Nina är fil. kand. i retorik. Certifierad i NLP Master Practioner, Effective Charismatic Leadership och Group Dynamics för Michael Grinder, USA. Utbildning inom pedagogisk drama och röstutveckling SMI Stockholm. Hon har ett coachande förhållningssätt som utbildare. Ninas utbildningserfarenhet har hon skaffat på SAS Flight Academy där hon jobbade som instruktör och senare tid som utbildningskonsult.

07
mars

Hur talar man så att andra vill lyssna? Oavsett om det är i mötesrummet, på anställningsintervjun eller runt fikabordet kan du bli bättre på att prata och påverka.

Retorik - eller konsten om att övertyga – myntades redan av de gamla grekerna. Där räknades ”en man en röst” och det var viktigt att kunna föra sin talan. I många länder är retorik, eller speech, ett obligatoriskt skolämne, men i svenska skolan togs det bort i mitten av 1800-talet. Kanske är det just därför som att tala inför publik är en av de saker som många säger sig frukta allra mest.

För att kunna vara spontan måste du vara förberedd! Se såväl småpratet vid kaffeautomaten som argumentationen i korridoren som ett tillfälle att träna dig i kommunikation och öva, öva, öva.

Läs hela min artikel i tidningen Vision med alla retoriktips genom att klicka på denna länk. 

Vänliga hälsningar Nina Buchaus, retorikkonsult och VD Crevi Retorik AB

 

23
februari

Det finns många fällor att falla i när vi uttrycker oss: vi pratar för fort, vi har ingen röd tråd, vi generaliserar och vi är långrandiga etc. En annan fälla är att vi tror att våra lyssnare vet det vi vet. För att få med alla i båten behöver vi ringa in situationen bakom det vi säger, göra lyssnarna mottagliga för vad vi har att säga. Denna del har många namn: bakgrund, sammanhang, anledning, situation, läge, status etc. Tre tips till dig som vill slippa sitta själv i båten:

1. Säg det tidigt i ditt resonemang så spar du resurser och tid, t ex: Nästa vecka ersätter vi fikabrödet med frukt och nötter. Anledningen är att vi vill jobba förebyggande mot ohälsa."

2. Säg det kortfattat! Koka ner din anledning och bakgrund. Våra lyssnare blir uttråkade om vi målar ut onödiga detaljer. Kom till saken. Dra det viktigaste!

3. Säg det med fakta! I en bakgrunds berättelse kan du förstärka med bevis, ett levande exempel, kalla fakta t ex: "En stor studie gjordes i höstas på företag som ersatte fikabrödet med frukt och nötter. Resultatet bidrog till många nyttoeffekter t ex: att det nya beteendet hos personerna har gett insikter i det generella intaget av sötsaker."

När du har berättat anledningen och bakgrunden så blir det lättare att ro även om din båt nu är fullastad. Lycka till!

 

Artikeln är skriven av Nina Buchaus, retorikkonsult, Crevi Retorikkonsult

 

 

 

 

 

06
februari

Ditt kroppsspråk och dina gester
Kroppsspråket är en viktig del i retoriken och har ett eget namn "actio" och betyder handling. Gesterna ingår i actio. I Oxford English Dictionary definieras gesten till "a movement of the body, or a part of it, that is expressive of thought or feeling".

Din gestrepertoar
Jag rekommenderar mina deltagare att använda 3-5 gester för att riktigt behärska dem och känna sig bekväm i dem. Sedan välja ut ytterligare tre för att utveckla gestrepertoaren. Desto fler gester vi behärskar desto framgångsrikare blir vi i vårt uttryck. 

Kidnappad gest
Jag utbildar mina deltagare i 12 universella gester som har sitt ursprung i den klassiska retoriken. En av dem är gesten där tumme och pekfinger skapar en liten cirkel. Denna gest har kidnappats av Donald Trump. Många upplever att de inte kan använda gesten eftersom den känns så "Trumpig". Om du har denna känsla behöver du nu skilja på gest och person. Trump är bara en av miljoner människor som uttrycker sig med gesten som visas på bilden. Låt inte denna anrika klassiska gest bli kidnappad av Trump utan se den som en universell gest som hjälper dig att förstärka ditt budskap.

Bruksanvisning:

Hur: tumme och pekfinger ihop. Gesten kan flyttas sidledes och framåt 

Signalerar: vikten av något, extra fokus på något, betona något 

Exempel 1: ”Om vi tar det här steg för steg ..."

Exempel 2: ”En eloge till supporten som har jobbat hårt för bättre rutiner.”

Exempel 3: "Denna problematik är upprepande."

Lycka till! 

 

Artikeln är skriven av Nina Buchaus, Crevi Retorik AB

 

04
januari

Åsa Beckman DN:s litteraturkritiker satte fart på ordet ”Frågestrejka” hösten 2016 i en av sina krönikor. Begreppet sätter fingret på den där obalanserade känslan som man kan få när man är i ett socialt sammanhang. 

Vad betyder ”Frågestrejka”?
När du agerar värd/värdinna i stället för en kollega, vän eller partner i ett samtal. Du frågar och den andre svarar. Du får inga frågor tillbaka. 

Exempel på ”Frågestrejka”
Du tar en kopp kaffe med en vän och du ställer frågor till hen ”Vad gjorde du i helgen?” Och hen svarar utförligt. Sen ställer du följdfrågor på allt mellan himmel och jord och nu är du uppe i åtta frågor! När kaffet är slut reser vännen och säger ”Himla trevligt att ses och prata om vad som har hänt.” Du känner dig tom efteråt trots att du umgåtts och såg fram emot mötet – varför? Jo eftersom du agerade som värd/värdinna och inte vän.

Konsekvenser att vara värd/värdinna
Hen som får frågorna får all uppmärksamhet och prattid. Personen blir framfrågad. Du som värd/värdinna får noll uppmärksamhet och noll i taltid. Du blir uppskattad för att du lyssnar och är intresserad och upplevs som en behagfull person.

Frågestrejka?
Ett samtal ska vara balanserat 50/50 på taltid. Man turas om att prata, lyssna aktivt och ställa följdfrågor för att det finns ett genuint intresse för personen. Men. När du ställer fem frågor och det inte kommer frågor tillbaka är det dags att bryta mönster: Frågestrejka!

Tre sätt att frågestrejka på:

1. Bemöt med tystnad: Var helt tyst. Ta fram mobilen, tidningen, titta ut genom fönstret – om du vågar: titta på personen med ett stoneface!

2. Bemöt med en vit lögn: ”Oj vad klockan går! Behöver springa vidare … Hörs!”

3. Bemöt med en spydig kommentar och gå: ”Nu står jag inte till ditt förfogande längre. Jag har annat att göra.”

Nina Buchaus, Crevi Retorik 

Blogg nytt

Kommentarer