Nina Buchaus

Nina Buchaus

Nina Buchaus. Nina är fil. kand. i retorik. Certifierad i NLP Master Practioner, Effective Charismatic Leadership och Group Dynamics för Michael Grinder, USA. Utbildning inom pedagogisk drama och röstutveckling SMI Stockholm. Hon har ett coachande förhållningssätt som utbildare. Ninas utbildningserfarenhet har hon skaffat på SAS Flight Academy där hon jobbade som instruktör och senare tid som utbildningskonsult.

05
oktober

Jag satt på en föreläsning och lyssnade på en man från en myndighet som informerade om ungdomars alkhol- och drogvanor. Intressant och viktigt ända tills han sa: "Ni vet alla hur det var, den första fyllan och cigaretten." Det var då jag satte armarna i kors och tappade förtroende för föreläsaren. Att dra alla över en kam är vanligt, vi gör det för att underlätta, förenkla och överdriva. Nödvändigt i vissa situationer men i förödande i andra situationer. Grundregeln gällandes genereliseringar är att du frågar dig: gäller detta alla? Om inte säg hellre tipsen nedan: 

1. Generalisera med pronomen: vi, alla, oss, tillsammans. Säg hellre: vissa av oss, några av oss etc.

2. Generalisera med känslor: vi alla känner, tycker, brinner. etc. Säg hellre: några av oss kanske känner, tycker, brinner.

3. Generalisera med fikonspråk: alla vet vad "fackuttryck" betyder. Säg hellre: "fackuttrycket" och definiera.

4. Generalisera med kunskap: alla har vi kunskap om "den nya arbetsmiljölagen" som berör oss. Säg hellre en del av oss, några av oss, förklara och informera sedan vad den innehåller.  

Var noga med vilka du kammar över - målgruppsanpassa! Lycka till!

Nina Buchaus, retorikkonsult och föreläsare

 

06
september

Backspegeln är inte endast livsviktig i bilkörning - utan också i kommunikation!

När du blir missförstådd och dina lyssnare ser ut som frågetecken kan du ha glömt att säga vad du har sett i backspegeln. Enligt retoriken kallas backspegeln för "narratio" eller som vi säger i dag "bakgrund". Placera din bakgrund efter din inledning. Den ska vara en mjuk övergång till ditt huvudbudskap. Tre frågor om bakgrunden:

  1. Varför en bakgrund? Bädda för budskapet och förbered lyssnarna för ditt budskap. Resultat: du blir begriplig, du engagerar mer och du har lättare att få igenom dina budskap. 
  2. Vad ska bakgrunden innehålla? Ställ dig frågan: Vad är det som gör att jag förmedlar just det det här? Vad har hänt? Presentera relevant fakta, problem och hinder. Förstärk gärna med en berättelse eller exempel för att sätta lyssnarna i samma bild som du har sett i backspegeln. 
  3. När ska du presentera en bakgrund? När du vill övertyga!

    Lycka till! 

    Författare: Nina Buchaus, retorikkonsult och föreläsare, Crevi Retorik AB
17
augusti

En vanlig fråga som jag får är hur man kan stoppa samtal och diskussioner på ett snyggt sätt utan att vara otrevlig och såra. Här kommer fyra smarta tips till dig som vill avbryta snabbt och smidigt när nöden kräver det: 

  1. Se glad ut när du avbryter
  2. Höj energinivån och styrkan i din röst
  3. Snappa upp övergångar hos pratkvarnen, bryggor som du kan använda när du tar över ordet: t ex om pratkvarnen säger " Då regnande det så mycket ..." Använd bryggan "mycket" t ex "Ja, när du säger mycket så ser jag högen växa på mitt bord". 
  4. Avbryt mitt i, vänta inte på "rätt tillfälle" - utan gör det - nu!

Nöden har ingen lag. Lycka till!

Författare: Nina Buchaus, retorikkonsult, föreläsare och utbildare

07
juli

Efter regn kommer solsken. Efter dåliga tider kommer bra tider ...

Det är viktigt att väcka motivation, lust och hopp. Fruktan och hopp är ett klassiskt retoriskt drag. Det låter inte vackert att använda fruktan och hopp men vi gör det för att förenkla och förstärka det vi vill säga. Det kallas också "antites": att använda motsatser exempelvis: mörkt/ljust, svårt/enkelt, vinter/sommar. Jag gör det på hemmaplan till mina barn: målar upp en bild av vad som händer med deras tänder och kroppar om man äter två glassar och godis varje dag: hål i tänderna, timmar i tandläkarstolen, fetma, diabetes. Med de ljusa penslarna drar jag sedan: hela tänder, sparar pengar, friskare kropp. Under måndagens Almedalstal fick vi höra Annie Lööf använda "fruktan" i sin inledning för att sedan ge lösningar och inge hopp. Se talet här.
Vill du skapa hopp? Missa inte dessa fyra steg:

 

1. Fruktan: inled din med din oro, dina problem, hinder, utmaningar etc

2. Hopp: bemöt sedan dina orosmoln med lösningar, förslag etc som väcker hopp och lust

4. Vi- känsla: skapa en vi-känsla genom att tilltala dina lyssnare med "vi", "tillsammans", "oss", "ihop"

3. Avsluta med att kort sammanfatta de viktigaste "fruktan-bilder" som direkt knyts till dina "hopp-bilder"

 

Författare: Nina Buchaus, retorikkonsult

 

 

Blogg nytt

Kommentarer